Utbredning i haven runt Sverige
|
Största längd: En art (Sagitta
maxima) kan bli upp till 9 cm lång. Jämför
storleken med ett finger.
Utseende: Djuren är ofärgade och
genomskinliga. På huvudets sidor sitter ett par rader
med böjda fångstborst. På mellankroppen och
stjärten finns det horisontellt riktade fenor, som kan
vara mycket svåra att se eftersom de är så
genomskinliga. Hos Sagitta-pilmaskar är ögonen
svarta och tydliga. Jämför med eukrohnia-pilmaskar.
Djup: Djuren kan påträffas från ytan
till flera hundra meters djup.
Livsmiljö: De fria vattenmassorna.
Övrigt: Pilmaskar är mycket effektiva
rovdjur som kan fånga och döda fiskyngel i deras
egen storlek. De är mycket snabba simmare och med
fångstborst och tänder kan de göra hål
i bytesdjurens ytterskelett, så att de kan spruta in
gift. Förutom fisk äter de även många
andra levande smådjur i de fria vattenmassorna, t.ex.
lysräkor, musselkräftor, märlkräftor,
medusor
och andra pilmaskar. Den viktigaste födan är dock
hoppkräftor.
Många av de uppräknade bytesdjuren är
själva rovdjur och äter då bl.a.
pilmaskar.
Varje pilmask utvecklar både honliga och
hanliga könsorgan. De hanlig utvecklas först och
förmodligen befruktar pilmaskar sällan sig
själva, trots att de kan ha egna ägg och spermier
samtidigt. Befruktade ägg släpps ut i vattnet
där de utvecklas direkt (utan lavstadium) till nya
pilmaskar.
Systematik: Sagitta-pilmaskar ingår i gruppen
pilmaskar. De två arter av släket som är
vanigast i haven runt Sverige heter Sagitta setosa
och Sagitta elegans. I bilden ovan ser du en
Sagitta elegans.
|